susannenorlin

Efter en lugn och skön jul, så fick man idag en känning utav det nya året: tillbaka till helvetet

Har ni någon gång kännt er så arg och förbannad på någon att man bara känner sig helt tom inuti, welcome!
Finns det någon värre känsla än maktlöshet, att vilja kunna hjälpa men inget kunna göra.
Att vilja gråta, skita i allt och helst av allt att bara sitta glo rakt fram utan att bry sig om något. Men inte kan för hela livet är uppbyggt på ansvar, av dels sig själv men även andra. This is my hell, welcome!

Sjukvården är åt helvete, empati existerar inte i den världen. Vilket är konstigt eftersom i samhället förövrigt byggs på empati och tron på andra. De grundläggande värderna har tydligen inte någon anknytning alls till sjukvården, där man till största grad arbetar med utsatta människor. I skolan får man lära sig om att känna empati för andra och respektera varje enskild individ. Vilken krock det måste bli när man tar steget in till sjukvården där dessa värderingar tydligen inte existerar.
Ska det behövas en utbildning för hur man visar respekt för andra, och hur man förstår varje enskild människas situation? Det är inte okej att förringa och förminska andras känslor och upplevelser. Detta borde varje läkare veta eller åtminstonde få den vetskapen i sin utbildning.